Att publicera forskning

Vikten av att publicera

Att publicera sina resultat är en grundläggande del av det vetenskapliga arbetet. Genom att publicera sprider man sina resultat till det övriga vetenskapssamhället och till allmänheten. Därigenom ges möjlighet för andra med kunskaper på området att konfirmera resultat eller peka ut möjliga misstag/felaktigheter. Dessutom innebär en sådan öppenhet att en värdemässig diskussion kring vetenskapens metoder och konsekvenser kan föras. I FN:s allmänna förklaring om universella mänskliga rättigheter sägs dessutom att var och en "har rätt att fritt ... få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner", något den vetenskapliga publiceringen bidrar till.

Open access

Som grund för publikationsetiken har ofta CUDOS-normerna legat som hävdar att det inte finns någon äganderätt till kunskap. Detta bör inte tolkas som ett förnekande av att upphovsrätten är applicerbar på vetenskapliga publikationer, utan som uttryck för ett ideal som innebär att kunskap bör komma hela mänskligheten till del. En brännande fråga är huruvida denna öppenhet kan bevaras i ett klimat präglat av allt hårdare ekonomisk konkurrens. Skall företag som sponsrar forskning kunna hindra eller fördröja publiceringen av resultat? Bör resultat kunna spridas fritt eller skall marknadsekonomiska spelregler gälla? European Science Foundation har redan i sin policy briefing nr 21, "Open Access", diskuterat den senare frågan. Ett samtida initiativ var Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities. Den har undertecknats av Sveriges universitets- och högskoleförbund och av Vetenskapsrådet. Se här även kommissionens rekommendation om hanterandet av IP med en praxiskod för universiteten

VR har från och med 2010 ett krav på Open Access-publicering i sina utlysningar. Mer om Vetenskapsrådets arbete med Open Access hittar du här. Se vidare Open Access i Sverige, en webbsida från Kungliga biblioteket. Nu har också både amerikanska federala anslagsgivare och EU antagit riktlinjer som kräver open access. Se vidare även Washington D.C. Principles For Free Access to Scienceoch Budapest Open Access Initiative.  

Nu har även öppenhet i forskningsprocessen i stort blivit en viktig fråga. Se exempelvis Panton Principles och OECD Principles and Guidelines for Access to Research Data from Public Funding, och EMAS riktlinjer kring rapporteringen av kliniska försök, vilka alla talar om öppna data.

Dual use

Under vissa villkor är öppenhet problematiskt. Det gäller inte minst produkter med dubbla användningsområden vilka kan användas för att framställa högt potenta vapen på hög teknologisk nivå. Samtidigt kan produkter med dubbla användningsområden användas för helt vanliga civila produkter. Det är därför de kallas för produkter med dubbla användningsområden (oftast används den engelska beteckningen "dual-use"). Exempel på sådana produkter är bl.a. olika slags kemikalier, kärnmaterial och högteknologiska verktygsmaskiner. Det kan också röra sig om läkemedel, mikroorganismer (inklusive genetiskt modifierade organismer) och teknologier för framställandet (inklusive programvara) av sådana produkter.

Exporten av (vissa) produkter med dubbla användningsområden kontrolleras alltså inte för att dessa i sig är farliga (sådana produkter hanteras genom regler rörande bioskydd) utan för att de kan utnyttjas för att framställa vapen eller andra destruktiva föremål. Lagstiftningen utgår från att delandet av teknologin i de allra flesta fall skall tillåtas. Endast i undantagsfall skall tillstånd vägras. Detta sker när skälig misstanke finns om att produkterna kan komma att utnyttjas för fel syften.

I Sverige är den primära regleringen Lag om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd (SFS 2000:1064) och Förordning om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd (SFS 2000:1217). Tillstånd för export och föreskrifter ges i Sverige av Inspektionen för strategiska produkter, ISP. Vid allvarliga potentiella hot mot människors hälsa som kan spridas internationellt föreligger också en skyldighet för myndigheter (inklusive högskolor) att meddela en samordnande myndighet, i Sverige Socialstyrelsen, om det potentiella hotet.

Publiceringsetik

Som främsta internationella standard för publikationsetik gäller de s.k. Vancouver-reglerna för författarskap, eller som de egentligen heter: Recommendations for the Conduct, Reporting, Editing and Publication of Scholarly Work in Medical Journals, utgivna av International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE). 1997 bildades en Committee on Publication Ethics i UK (COPE), vilkas Guidelines on good publication practice fått stor spridning även internationellt - över 7000 tidskrifter har anslutit sig till riktlinjerna (numera med beteckningen "Core practices").

Några andra noterbara dokument är White Paper on Promoting Integrity in Scientific Journal Publications av Council of Science Editors, EASE Guidelines for Authors and Translators of Scientific Articles, utgivna av European Association of Science Editors, och International standards for authors

Författarskap

En fråga som ofta diskuteras är kriterier på författarskap. Ett konsensus har länge funnits med innebörden att varje person som anges som författare skall kunna ta offentligt ansvar för publikationens innehåll. Det innebär att man skall kunna förklara varför och hur observationer gjorts, och hur slutsatserna följer ur data. I ovan länkade Vancouverreglerna av ICMJE sägs att följande kriterier avgör vem som rätteligen är en författare:

Substantial contributions to the conception or design of the work; or the acquisition, analysis, or interpretation of data for the work; AND

Drafting the work or revising it critically for important intellectual content; AND

Final approval of the version to be published; AND

Agreement to be accountable for all aspects of the work in ensuring that questions related to the accuracy or integrity of any part of the work are appropriately investigated and resolved.

För delat författarskap under en grupps namn finns CSE:s Recommendations for Group-Author Articles in Scientific Journals and Bibliometric Databases. Ett annat användbart dokument är COPEs How to handle authorship disputes:a guide for new researchers.

Peer review

Peer review, eller som det kallas på svenska: fackgranskning eller kollegial granskning, är egentligen vad som gör forskning till forskning. Ett anspråk på kunskap inom vetenskapen måste accepteras av det vetenskapliga samhället för att kunna sägas utgöra kunskap. Det måste kritiskt granskas utifrån metodologiska, argumentativa och källkritiska aspekter och därigenom visas kunna uppfylla vetenskapliga krav. Peer review har dock ofta kritiserats för att det fungerar dåligt och tillsammans med upprepade anklagelser om fusk i granskningen har ett behov av bestämda riktlinjer och nya modeller för peer review aktualiserats (såsom pre-publication peer review och post-publication peer review, eller replikerande studier).

Ledande riktlinjer

De tyngsta riktlinjerna kommer från Committee on Publication Ethics (COPE) genom deras Ethical Guidelines for Peer Reviewers. De har även meddelat ett Statement on inappropriate manipulation of the peer review process. Vidare har European Code of Conduct for Research Integrity ett avsnitt om god sed vid peer review.

Det finns även förslag på eder eller löften som den individuella granskaren kan göra till sina, såsom My reviewer oath och Open Science Peer Review Oath.

Några andra noterbara dokument utgör Peer Review - Its present and future statePeer Review in Academic Promotion and Publishing: Its Meaning, Locus, and Future, och Peer Reviewers' Openness Initiative.

Läs mer