Forskarens etik

En forskares arbete regleras av mer eller mindre tvingande regler och föreskrifter. Man kunde ändå säga att forskarens eget etiska ansvar i en mening utgör grunden för all forskningsetik. Forskaren har nämligen ytterst själv ansvaret att se till att forskningen är av god kvalitet och moraliskt acceptabel. Forskningsetisk reflektion måste vara en naturlig del av forskningens vardag. 

Tre betydelser av yrkesetik

För det första styrs forskningen som verksamhet av en mängd outtalade och uttalade normer som talar om vad god vetenskap är (att göra ett gott arbete). Så sägs t.ex. i Helsingforsdeklarationen att forskning på människor skall vara i överensstämmelse med god vetenskaplig praxis och att forskaren skall vara insatt i den vetenskapliga litteraturen. Några ofta nämnda grundbultar i forskarens etik, oavsett ämnesområde, har kommit till uttryck i Robert Mertons s.k. CUDOS-normer (1942) som bl.a. talar om universalism, oegennytta och organiserad skepticism som utmärkande drag för god forskning.

För det andra har forskare liksom alla andra yrkeskategorier att följa nationella och lokala regler, anvisningar och normer för uppträdandet på arbetsplatsen. Forskare vid svenska statliga universitet och högskolor ska sålunda efterfölja den gemensamma värdegrunden för de statsanställda. Enligt lagen (SFS 1994:260) om offentlig anställning får en arbetstagare helre inte ta något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för dennes opartiskhet i arbetet eller som kan skada den egna myndighetens anseende. När forskaren istället är delvis eller helt anställd av privata och kommersiella företag kan etiska dilemman uppstå mellan t.ex. de krav på öppenhet och samarbete som forskarsamhället normalt förespråkar och arbetsgivarens krav på lojalitet mot företagets intressen. Det är också av stor vikt att förtroendet för forskarnas verksamhet, deras objektivitet och integritet bibehålls. Den primära svenska riktlinjen som definierar god sed på detta område är Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor från Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. Allmänna internationella riktlinjer finns från OECD: Guidelines for Managing Conflict of Interest in the Public Service.

För det tredje har ofta skilda forskarkategorier sin egen professionella yrkesetiska kodex som tar upp skilda aspekter av forskarrollen och forskningsaktiviteten. Ett exempel utgör Akademikerförbundet SSR:s Etik för samhällsvetare. Ofta använda centrala begrepp för yrkesutövningen är att tjäna mänskligheten och att ha respekt för mänskligt liv

En nutida lista över forskarens ansvarsområden föreligger i Kommissionens rekommendation om den europeiska stadgan för forskareInternational Council for Science - ICSU, har i ett häfte beskrivit värdegrunden för vetenskapen och diskuterat vilka konsekvenser den bör få: Freedom, Responsibility and Universality of Science. Nedan presenteras närmare fyra särskilt viktiga områden för forskarens etik.

Bild som illustrerar forskarens etik

Upprop och kodexar

Inom forskningsetiken har det även blivit vanligt att forskarna själva genom upprop och riktlinjer söker övertyga varandra om att ta ställning för och emot skilda forskningsfält och -metoder. Att ansluta sig till en sådan etisk kodex är naturligtvis helt frivilligt och de har ingen bindande verkan. En sammanställning av sådana skilda upprop och kodexar finner du här. En del forskare menar att man rent allmänt bör applicera en försiktighetsprincip på sådan forskning som "raises threats of harm to the environment or human health ... even if some cause and effect relationships are not fully established scientifically", se Wingspread Statement on the Precautionary Principle. En mängd riktlinjer som talar om forskares ansvar har utgivits av COMEST: The World Commission on the Ethics of Scientific Knowledge and Technology.

En global forskaretik

En nutida trend är försök att skapa en global etik för forskningen. Det har skapats organ så som COMEST, Global Forum on Bioethics in Research och Intergovernmental Bioethics Committee,IBC. Många upprop är universella till sin natur. T.ex. har InterAction Council med A Universal Declaration of Human Responsibilities sökt nå samma breda uppslutning som tidigare FN-dokument erhållit. UNESCO har genom IBC tagit fram en Universal Declaration on Bioethics and Human Rights samt en rekommendation om forskning.

Läs mer